Med jämna mellanrum skrivs krönikor eller debattartikel som visar på ett utbrett cyklisthat. Texter där de på olika sätt påtalar att alla cyklister beter sig som idioter, inte följer de trafikregler som finns och så vidare. Nu senast har en herre vid namn Jimmy Fredriksson skrivit en krönika för Expressen med titeln ”Cyklister ska inte stå över lagen”.
Så här skriver han i inledningen av artikeln:
Det är hög tid att göra något åt alla självupptagna och hänsynslösa cyklister. Mota bort dem från våra trottoarer. Dra in körkortet för de värsta cykelsvinen.
Det här är en åsikt som är ganska utbredd, till exempel har en upprörd läsare på min blogg råkat skicka ett meddelandet till mig. Istället för att skicka det till den berörda på kommunen så som läsaren tänkt göra. Läsaren kommenterar en artikel i brevet som handlar om underhållet av cykelbanor i dennes kommunen. I artikeln klargör Trafikverket att de flesta cykelolyckor är singelolyckorna och att de främst beror på bristande underhåll. Och kommunen i fråga har utmärkt sig för att de sköter underhållet bra. Trots det anser läsaren att singelolyckorna beror på att cyklisterna varken visar hänsyn eller följer trafikregler.
De har inga lysen eller reflexer och följer inga trafikregler alls, så det är inte underligt att det är singelolyckor.
Även om Jimmy i sin krönika skriver att det inte är alla cyklister som missköter sig så är andemening det samma i dessa två texter. Med mer eller mindre dåligt underbyggd fakta/åsikter, förklaras att alla cyklister beter sig hänsynslöst och bryter mot trafikregler. Information som inte styrker deras uppfattning ignoreras, till exempel verkar Jimmy missa att en majoritet av olyckorna beror på bristande underhåll, inte cyklisternas laglydighet. Vilket man kan läsa om på Svenska Dagbladet som tagit del av samma rapport som Jimmy hänvisar till i sin krönika.
Slutsatsen är alltid, om bara cyklisterna hade cyklat lite långsammare, anpassat farten, följt trafikreglerna och visat hänsyn så hade cyklisterna inte skadats.
Hur ska vi bemöta cyklisthatet?
En första reaktion på den här typen av krönikor är att jag vill skriva ett bitskt svar med fakta och analys som visar på att slutsatserna inte stämmer och att man måste sätta det i ett större sammanhang. Fast samtidigt blir jag alldeles trött och matt av att bara tänka på att bemöta alla dessa ”fakta” som presenteras med sakliga argument. Det tar så mycket energi och jag tror inte det leder någon vart. Deras uppfattning står fast, cyklister bryter mot trafikregler och hade cyklister bara slutat göra det hade allt varit bra!
Det leder även till att diskussionen lätt hamnar på en låg nivå där diskussionen bara handlar om huruvida cyklister är värre än bilisterna eller inte. Eller huruvida gående är en trafikfara när de är totalt uppslukade av sina mobiler. Vi hamnar i ett skyttegravskrig där diskussionen fokuserar på vem som är värst, en diskussion som jag inte tror kommer leda till något vettigt och bara bevara status quo inom trafikmaktordningen.
En annan debatt behövs
Istället måste vi ändra problemformuleringen, debatten måste handla om större och viktigare frågor kring infrastrukturen än vem som är minst/mest laglydig. Istället tycker jag den ska handla om vilket samhälle vi vill leva i, hur våra städer ska utformas och planeras. Om vi istället börjar där, att diskutera de stora frågorna. Hur kan vi ställa om till ett hållbart samhälle och minska den globala uppvärmningen? Hur kan vi utforma våra städer så att alla känner sig trygga i dem? Då kan vi skapa en spännande diskussion kring infrastruktur som kan leda till något nytt och förändra hur vi ser på infrastrukturen.
Så tyvärr Jimmy, jag tänker inte ta debatten med dig.
Frågan om vilken långfärdscykel man ska köpa får jag ofta diskutera. Det är en komplex fråga där svaret helt beror på vem som frågar. Ofta slutar diskussionen med att mitt råd blir något i stil med ”det beror på” eller ”jag vet inte” för det är jättesvårt att säga vilken cykel som är bäst för dig. Dessutom finns det otroligt många olika modeller och märken att välja bland.
Det första man bör fundera på är vilken typ av cyklist man är – vill du cykla långt och snabbt med kreditkort i bakfickan för att kunna ta in på hotell på kvällen eller föredrar du att bo i tält och laga all mat själv? Eller är det någonstans där emellan du tänkt dig?
Om man frågar på valfritt forum för långfärdscykling vilken ram man bör välja så kommer svaret garanterat bli från ett antal personer att du bara måste välja en stålram, inget annat alternativ finns. Argumenten för det valet är att det är enklare att svetsa jämfört med aluminium och bekvämare eftersom en stålram tar upp ojämnheter i marken bättre jämfört med en aluminiumram.
Hjulen är troligen den känsligaste punkten på en långfärdscykel, de ska samtidigt hålla många mil och klara av omild hantering på dåliga vägar. Det blir även väldigt jobbigt om hjulen går sönder, mycket jobbigare än många andra haverier.
I princip vad som helst fungerar bara det är tillräckligt många växlar där den lägsta växeln är väldigt lätt. För med trötta ben kan även en kort backe vara tung att ta sig upp för. Så ta vad som sitter på cykeln och fundera inte så mycket på det. Även om dyrare växlar är bättre så känner jag att det inte är värt att lägga pengar på att byta. Köp en cykel som passar utifrån punkt 1-3 och var nöjd med det som sitter på den i form av växlar och bromsar. Det är mycket viktigare att underhålla bromsar och växlar, det är både billigare och ger större effekt än att köpa nya delar.
