Det här är andra delen om min cykeltur till Frankrike. I den här delen skriver jag om att cykla genom Frankrike.
Länk till övriga delar hittar ni sist i inlägget.
Dag 6, 12 juli, Trassem-Mirecourt
Distans: 190,7km Medelfart: 21,9km/h
Efter en välbehövlig hotellnatt och dusch fortsatte jag cykla. Nu var jag inte långt från Frankrike och redan på förmiddagen passerar jag gränsen. I Frankrike gick rutten vidare längs med floden Moselle, något jag såg fram emot eftersom det borgar för få backar och högre snittfart.
Fast snittfarten blev inte så mycket bättre… för ganska snart så leds jag in på en liten grusväg längs med floden. Det var inte så farligt, för underlaget var okej och det var fint. Men efter ett tag så blir grusvägen mindre och börjar bestå mest av gräs. Nu börjar jag känna att det här är för dålig väg men det är okej om det inte blir värre. Jag kan ju åtminstone ta mig fram och det är inte jättelångt det ska vara så här enligt vad jag kan tyda ut på GPSen.
Men det blev värre, för efter ett tag så byts gräset ut mot lera och stora vattenpölar, jag tvingas även ta mig över en bäck. Cykeln blir alldeles lerig och leran fastnar runt bromsarna så det går knappt att cykla ens på de bitar som är utan vatten och lera.
Dag 7, 13 juli, Mirecourt-Auxonne
Distans: 156,8km/h Medelfart: 23km/h
På morgonen vaknar jag till ett kallt Frankrike eftersom det regnat under natten och morgonen. Även om det tar emot på morgonen är det skönt att det är lite kallare. Det är en lagom cykeltemperatur och jag kommer ganska långt under dagen. Men nu börjar jag bli ganska trött på cyklingen och med ett blött tält blir det ett lätt beslut att ta en lite kortare dag och övernatta på hotell. Redan vid fyratiden stannar jag i Auxonne och tar in på ett litet familjeägt hotell.
Jag får en välbehövlig paus från cyklandet några timmar och kan upptäcka Auxonne. Att pausa från cyklingen var skönt och gav mig lite mer motivation att fortsätta. För fram tills den här dagen hade jag lagt allt fokus på att bara cykla. Efter ett tag blir det mentalt uttröttande att bara cykla, knappt prata med några människor och när jag pratat med någon så har det mest varit butikspersonal. Och jag brukar inte föra några djupare samtal med butikspersonal. Speciellt eftersom de flesta i Tyskland och Frankrike pratar väldigt lite Engelska.
Auxonne är ganska typiskt för franska byar. Det är ett litet samhälle på ca 8000 personer med en jättefin gammal stadskärna med smala gränder och en fin kyrka. Det som slog mig när jag cyklade i de små gränderna och genomfartsvägen mitt i stadskärnan var hur mycket plats bilen tar i Frankrikes byar. Det är bilen som är normen och alla tomma ytor används för parkering. Knappt ens utanför kyrkan finns det plats för ett litet torg. Utan det ska vara parkeringar! Bilen är minst lika mycket norm i Frankrike som i USA. I de tyska byarna är det här inte lika påtagligt. Kanske för att de inte är lika kompakt byggda.
Dag 8, 14 juli, Auxonne-Lyon
Distans: 215,9km Medelfart: 25,1km/h
Tidigt på morgonen lämnar jag hotellet och cyklar ut ur Auxonne. Dagen börjar bra med lite vind och eftersom jag är utvilad kan jag hålla ett högt tempo. Redan vid två-tiden har jag cyklat närmare 150km.
På eftermiddagen tappar jag dock fart då jag har svårt att hitta någonstans att köpa mat. I princip allt är stängt på grund av Frankrikes nationaldag, det är en konstig känsla att cykla genom byarna när allt är stilla och öde. Knappt några människor eller bilar syns till på vägarna. Min motivation tryter lite till när jag även ser kraftiga regnmoln över bergen som är på väg mot mig. Jag förbereder mig på ett rejält regnväder när det börjar blåsa upp och de mörka molnen närmar sig. Men som utav något mirakel lyckas jag kryssa mellan mörka regnmoln och får endast några få droppar på mig.
För att få tag på mat väljer jag att cykla mot Lyon, trots att större städer är det värsta jag vet att cykla i. Det är alltid problem att hitta i dem. Både när man ska cykla in och ut ur storstäder. Lyon var inget undantag och jag hade stora problem att hitta bra vägar redan 20km från centrum. Min karta var alldeles för odetaljerad. Två gånger hamnade jag på vägar som mer liknade motorvägar… även om de inte var motorvägar så undviker jag helst för hetsiga vägar. Till slut cyklar jag förbi ett hotell där jag får tag på en turistkarta och lite tips av personalen i receptionen så att jag kan hitta in till Lyon,
I Lyon tar jag in på hotell för att få frukost, eftersom jag inte hittade någon matbutik som hade öppet. Ett starkt argument var också att jag längtade efter att få sova i en säng.
Dag 9, 15 juli, Lyon-Saint-Ambroix
Distans: 236,2km Medelfart: 24,9km/h
Även om hotellet jag bor på ligger i södra Lyon är det svårt att hitta ut ur staden. Här får jag dock oväntad och uppskattad hjälp av en Fransman som också cyklar landsvägscykel. När jag tar fram kartan i en korsning ser han mig och frågar vart jag ska, på franska. Jag pekar och förklarar och han visar mig med blandat teckenspråk och franska att han ska visa mig vägen. Så jag hänger på honom och han tar mig ner till floden och visar mig en bra cykelväg. Sen cyklar vi tillsammans i kanske 30km.
Efter Vienne får jag även en härlig medvind, det går fort utan att jag behöver anstränga mig. För första gången sen jag lämnade Sverige har jag en ordentlig medvind, tidigare har jag mest bara haft motvind. Det går undan och i ett nafs så har jag passerat Valence och svängt av mot Aubenas i bergen.
När jag lämnar floden Rhône får jag sidvind/snett bakifrån. På grund av bergen blir vinden lite mer oförutsägbar. Korta perioder får jag motvind och ibland ingen vind alls. Här börjar det även gå uppför, något som fortsätter i ca 25km. Efter den 25km långa uppförsbacken får jag medvind igen. Det går undan och backarna är inte lika långa när jag kommit upp i bergen. På kvällen slår jag upp tältet på en äng och har då bara 120km kvar, den här dagen blev den längsta dagen på resan.
Idag är även första dagen då jag känner att kroppen börjar bli rejält trött. Händerna kände jag av redan igår men idag är de ömmare och börjar bli ett problem. Alla vibrationer från vägen som gjort mina handflator ömma. Även musklerna i underarmarna är ömma idag efter att ha hållit i styret alldeles för många timmar. I jämförelse med hur det var när jag var ute på min första långfärd är det här inga större problem, då hade jag mer eller mindre konstant ont i händer, armar och axlar. Alla timmar på cykeln och träning av bålmusklerna verkar ha gjort skillnad.
Dag 10, 16 juli, Saint-Ambroix-Péret
Distans: 129,6km Medelfart: 22,9km/h
Sista kvällen ställde jag klockan för att komma upp så tidigt som möjligt, något som jag inte riktigt lyckas med. Motivationen att gå upp är ganska låg när det fortfarande är mörkt ute. Men en halvtimme efter att klockan ringt har det blivit så pass ljust att jag tar mig ur sovsäcken för en snabb frukost och nerpackning av tältet.
Den sista biten cyklar jag genom ett vackert landskap med många små vägar med lite trafik. Det går bra enda tills jag ska ta mig den sista biten till Perét. Kartan jag köpte i Thionville över Frankrike var inte tillräckligt detaljerad så Perét fanns inte med. Därför valde jag de sista 10km att följa GPSen och den rutt jag gjort hemma. Jag tänkte att det var bättre att låta den välja väg så att jag kommer rätt, även om det kanske innebär att jag kommer få cykla på lite grusvägar.
Den här strategin gick först bra, förvisso hamnade jag på småvägar men de var helt okej kvalitét och det gick ändå någorlunda fort. Men när jag skulle passera en motorväg ledde GPSen mig till en väg som var riven och blockerad, så jag fick vända tillbaka och hitta en annan väg. Alternativen då var att antingen vända tillbaka eller fortsätta på en grusväg någon kilometer. Jag valde att fortsätta på grusvägen, för det tar mentalt emot att cykla tillbaka. Tyvärr var det en väldigt dålig grusväg, eller knappt grusväg ens.
Så jag tröttnade ännu en gång på att följa GPSen och använde den istället för att få en bild av åt vilket håll jag ska cykla. Det var dock inte helt lätt att hitta, byarna ligger tätt i Frankrike och även om det bara är 10km kvar till målet så behöver det inte var skyltat till byn. Det är istället ofta skyltat till nästa by och kanske nästa större samhälle på landsbygden. Så för att hitta behöver du veta vilken by du måste passera. Det var inget jag visste om då varken grannbyarna eller Perét var utmärkt på min karta.
Men med lite flyt och is i magen lyckades jag hitta rätt och komma fram. Väl framme var jag glad, trött och luktade äckligt… själv kände jag mig inte så äcklig, men för de som var nära mig var det inte så behagligt.