Postad 27 juni 2012
Eftersom det var för långt att på en dag cykla Port Huron-Flint stannade jag på en av statens campingar på vägen. Här i Michigan har priserna gått ner för campingen, men det är fortfarande lite för dyrt anser jag med 21 dollar per natt. Därför valde jag att använda mig av ett av mina trick för att få gratis camping.
Genom att prata med folk på campingen så kan man få sova på deras ruta, som de betalt 21 dollar för. Eftersom på varje ruta får man vara max 4st och max 2st tält.
På Metamora-Hadley campingen träffade jag Richard som lät mig slå upp mitt tält på hans ruta eftersom han var ensam. Richard var dessutom väldigt pratglad och gillade att diskutera.
Så under kvällen diskuterade vid Euron och den ekonomiska krisen i Europa, rädslan bland många i USA för att landet ska utvecklas till ”European socialism” i och med att Obama är president. Samt att vi avslutade med lite filosoferande om meningen med livet.
Men jag fick tyvärr inget svar på en sak som jag funderat på sedan i början av Kanada. Det jag märkt under resan så långt är att människorna här är väldigt trevliga och öppna, det är jätteofta folk börjar prata med mig och jag får berätta om min resa. Jag upplever att de är uppriktigt intresserade av vad jag gör, det är även många som har frågat om jag behöver någon hjälp.
Men samtidigt är det ett samhälle som är väldigt paranoidt, vid varenda liten trädunge eller gräsplätt sitter det minst en skylt med ”no trespassing”. När jag pratade med en äldre man på en camping i Kanada så tog jag upp att jag inte gillade att det satt sånna skyltar överallt. Han verkade inte alls förstå mig, för han svarade bara ”well it´s private property”, sen var det slut på den diskussionen. Så hur kan ett land där folket är så vänliga och hjälpsamma, samtidigt vara så måna om att ingen oberhörig ska beträda deras lilla skogsdunge eller gräsyta?
Tyvärr har jag inte tagit någon bild på ”no trespassing” skyltar. Men jag ska ta det imorgon, men så länge får ni nöja er med regelverket för en lekplats.